”Immunpatologi vid celiaki”
I tidigare forskning har professor Marie-Louise Hammarström, Immunologiska avdelningen vid Umeå universitet, och hennes forskarteam sett att det ofta finns en speciell bakterie i tunntarmen hos personer som har celiaki. Forskarna kommer att närmare studera de här bakterierna och försöka få svar på vilken typ det är, vilken roll de har, och varför de förekommer hos just glutenintoleranta.

”Livet som glutenintolerant åren efter diagnosen”
Susanne Roos, magister i omvårdnad, Hälsouniversitetet, Campus Norrköping, kommer att genomföra, den andra delen i sitt avhandlingsarbete, som handlar om det fortsatta omhändertagandet av vuxna med välbehandlad celiaki efter diagnosen.

”Familjens betydelse för diagnos och behandling av glutenintolerans i barnaåren”
Karin Fälth-Magnusson, läkare vid barn- och ungdomsmedicinska kliniken i Linköping.

”CeliakiPrediktion i Skåne”
Ett forskningsprojekt som syftar till att ta reda på hur man kan förutsäga att någon får celiaki med hjälp av tTG-antikroppar i kombination med HLA. Studien leds av professorerna Åke Lernmark och Sten Ivarsson samt barnläkare Daniel Agardh vid Universitetssjukhuset UMAS i Malmö.

”Hur fungerar tarmens mikroflora hos barn med celiaki och deras nära anhöriga” heter en studie av Bo Tjellström, barnläkare och doktorand vid Karolinska Institutet i Stockholm. Projektet ska undersöka om tarmflorans metabola funktioner skiljer sig hos patienter med celiaki, och deras nära anhöriga, jämfört med friska personer i en kontrollgrupp.

”Komplikationer vid celiaki”
Ett projekt som drivs av barnläkare Jonas Ludvigsson som forskar vid Karolinska Sjukhuset/Karolinska Institutet i Stockholm. Målsättningen är att belysa risken för autoimmuna och icke-autoimmuna komplikationer vid celiaki.