Celiaki (glutenintolerans) är en kronisk sjukdom som orsakas av överkänslighet mot gluten och leder till skada på tunntarmen.

Gluten är ett protein i vete, råg och korn som personer med celiaki inte tål. Man räknar med att 1 av 100 svenskar har celiaki, glutenintolerans. Alla som har celiaki har inte fått diagnosen ställd ännu, så frekvensen av känd celiaki är lägre. Särskilt bland vuxna är mörkertalet stort.

Symtom hos barn

Hos barn visar sig tecken på celiaki när de börjar få mat som innehåller gluten. Vanliga symtom är dålig viktökning, kräkningar och diarré eller förstoppning. Många barn får också humörförändringar och blir griniga, irriterade och trötta.

Barn under två år med oupptäckt celiaki ser ofta undernärda ut och får stor buk. Många äldre barn har normal vikt men är kortvuxna. Blodbrist och försenad pubertet är vanliga symtom hos tonåringar med obehandlad celiaki.

Symtom hos vuxna

Symtomen kan debutera i alla åldrar. Många vuxna har haft besvär som feltolkats i flera år. Trötthet, viktminskning och depression kanske inte leder tanken till tarmsjukdom i första hand. Övriga symtom kan vara diarré, förstoppning, nedsatt fertilitet, vitamin-, mineral- eller blodbrist. Ibland upptäcks celiaki hos människor som tycker sig vara friska.

Diagnos

För att ställa diagnos fordras en provbit av tunntarmens slemhinna. Undersökningen, biopsi eller gastroskopi, är helt ofarlig men kan upplevas som obehaglig. Provet undersöks i mikroskop.

Normalt är tarmen klädd med tarmludd som suger upp näringen ur maten. Vid celiaki slätas tarmludden ut. Den skadade slemhinnan har svårt att ta upp näring, vilket förklarar de flesta av symtomen. Om tarmslemhinnan blir normal efter en tid med glutenfri kost kan diagnosen celiaki fastställas. Hos barn görs ofta upprepade prover eftersom förändringar i tarmen under de första levnadsåren kan orsakas av andra faktorer än gluten.

Det är viktigt att man inte själv experimenterar med glutenfri kost innan tarmundersökning utförts. Då kan provresultaten bli missvisande. Blodprov kan inte med säkerhet visa om man har celiaki eller inte, men det kan vara vägledande för om biopsi/gastroskopi ska utföras.

Behandling

Den glutenfria kosten är behandlingen. Kosten ska alltid vara fri från vete, råg och korn. Numera kan ren havre ingå i den glutenfria kosten och introduktion av havre i kosten ska göras i samråd med läkare.

Produkter av vete, råg och korn ersätts med glutenfria mjöl- och grynsorter. På apotek, i livsmedels- och hälsokostaffärer finns även glutenfria specialprodukter som mjölmix, knäckebröd, kex och pasta. Potatismjöl, majsmjöl, rismjöl, bovete, hirs och polentagryn är exempel på naturligt glutenfria produkter.

Den glutenfria kosten måste hållas livet ut eftersom celiaki är en livslång sjukdom. Det är viktigt att alltid följa dieten, annars kan man drabbas av näringsbrist och följdsjukdomar. Efter en tid med glutenfri kost blir slemhinnan oftast återställd och sjukdomssymtomen försvinner. Man lever som vanligt, men med en annorlunda och dyrare kost.

Kosten ska för all framtid alltid vara helt glutenfri!

Om celiaki på andra språk:

arabiska

engelska

spanska

franska