Diabetes och celiaki är närbesläktade sjukdomar med delvis samma genetiska bakgrund. Båda sjukdomarna är autoimmuna vilket betyder att de angriper den egna kroppen. Vid diabetes är det de insulinproducerande cellerna som förstörs och vid celiaki är det tarmluddet i tunntarmen. 

Bland dem som har båda diagnoserna har mer än 90 procent fått diagnosen diabetes först.  Var tionde barn med typ 1-diabetes har även celiaki. Eftersom det visat sig att det är så vanligt tar man numera alltid ett blodprov för att se om det även finns antikroppar som pekar på samtidig celiaki. Omkring hälften av alla barn har antikroppar mot gluten redan när de insjuknar i diabetes. De allra flesta har fått antikropparna inom fem år. Därför tas prover både vid diabetesdiagnosen och vid de fem första årskontrollerna. Även om det är ovanligare att få celiaki senare fortsätter provtagningen med glesare mellanrum.

Den regelbundna provtagningen för celiaki gäller även för dem som inte har några symtom på celiaki eftersom tarmslemhinnan kan vara skadad utan att personen märker av det, så kallad tyst celiaki. Det är inte ovanligt att de med dubbeldiagnos inte känner av några mag-tarmsymtom från sin celiaki. För en person med diabetes är det mycket viktigt att näringsupptaget i tarmen är så bra som möjligt eftersom de annars kan leda till insulinkänningar, det vill säga att blodsockret är för lågt. Studier har visat att det är vanligare med insulinkänningar före och strax efter att diagnosen celiaki ställs.

KOST VID DIABETES OCH SAMTIDIG CELIAKI

Celiaki är en tuffare utmaning för diabetiker eftersom den glutenfria kosten ofta innehåller snabba kolhydrater som får blodsockret att stiga fort. 

Många specialtillverkade glutenfria produkter som säljs i dag är baserade på stärkelse och innehåller socker, det vill säga kolhydrater som ger en snabb höjning av blodsockret. Hur ska man då som både diabetiker och glutenintolerant äta? Det är viktigt att poängtera att det är individuellt hur blodsockret reagerar på en viss typ av mat och i olika situationer, till exempel vid stress, motion, infektioner och tillväxt. Därför bör man rådgöra och diskutera med sin läkare, sjuksköterska eller dietist.

Hur maten och olika situationer påverkar just DIG är ditt viktigaste redskap för att kunna ta lagom doser insulin vid rätt tidpunkt. Testa därför blodsockret fler gånger än vanligt när du äter nya livsmedel eller provar nya aktiviteter.

Med det sagt finns det ändå några tips som är bra att hålla sig till för alla med diabetes och celiaki. Nyckeln är att äta väl sammansatta måltider där andra livsmedel kan kompensera för de glutenfria produkternas ofta snabba kolhydrater.

Blanda till exempel fiberrikare och långsammare produkter med snabbare, till exempel råris med vanligt ris. Ett mått på om kolhydraterna är långsamma eller snabba är glykeminskt index, GI. Eftersom man ofta kombinerar flera livsmedel är det viktigt att förstå att det är den sammansatta måltidens GI som är avgörande.

För ökat fiberinnehåll välj gärna:

• Grova grönsaker, kokta eller råa, till exempel broccoli, vitkål och rotfrukter.

• Baljväxter i sallad, gryta eller soppa.

• Hellre hel frukt än juice.

• Glutenfritt bröd (med över 5 g fiber och under 5 g socker/100g).

• Grova glutenfria mixer (även till vissa bakverk, pannkakor mm)

• Quinoa, bovete, råris, fullkornsris och glutenfri fiberpasta.

• Fibertillskotten pofiber, fiberex, fiberhusk, linfrö, solrosfrö, sesamfrö och ren havre.

 

TÄNK PÅ! Vid nyupptäckt celiaki kan vissa vara mer känsliga för fibrer. När tarmen har läkt brukar det gå bättre. Öka mängden fibrer successivt.