Celiaki är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar tunntarmen hos ca 1 – 3% av alla svenskar där en inflammation startar när proteinet gluten når tunntarmen. Vid celiaki uppstår mängder av olika symptom, och de flesta är inte kopplade till mag-tarmkanalen. Celiaki är besläktad med andra autoimmuna sjukdomar som ex. Diabetes typ 1, som drabbar bukspottskörteln och autoimmun sköldkörtelsjukdom. Det är därför inte ovanligt att personer med celiaki även har eller utvecklar en annan autoimmun sjukdom.

Hur fungerar Celiaki?

När glutenproteiner, som finns i vete, råg och korn samt korsningar eller underarter till dessa, når tunntarmen startas en autoimmun reaktion. Det gör att immunförsvaret angriper tarmluddet på tunntarmens slemhinna, som inflammeras. Om tunntarmen utsätts för gluten under längre tid blir inflammationen så kraftig att tarmen får svårare och svårare att ta upp näring, vilket leder till näringsbrist i kroppen.

Kroppen reagerar både på inflammationen i sig och även på näringsbristen, så symptomen kan därför vara väldigt olika. Vissa får mag-tarmproblem, medan andra blir väldigt trötta, får huvudvärk, drabbas av benskörhet och en stor mängd andra symptom som depression och ofrivillig barnlöshet.

Hudceliaki

Celiaki kan även visa sig i form av kliande utslag och blåsor på huden, särskilt på armbågar, knän och skinkor. Hudceliaki eller Dermatitis Herpetiformis som är det vetenskapliga namnet, kan inte alltid behandlas enbart med glutenfri kost. För vissa personer med hudceliaki behövs även behandling av hudsymptomen med medicin utskriven på recept av hudläkare.

Glutenintolerans eller glutenallergi?

Celiaki kallas ofta glutenintolerans och ibland även glutenallergi. Men dessa är felaktiga benämningar, som ger en missvisande bild av sjukdomen, som alltså inte är en intolerans eller allergi, utan en autoimmun sjukdom.

Vem kan få celiaki?

Forskningen har ännu inte helt lyckats lösa gåtan med varför autoimmuna sjukdomar som celiaki triggas igång hos vissa personer, men inte hos andra. Ca 50% av Sveriges befolkning bär på de gener som krävs för att kunna få celiaki, men endast några få procent får sjukdomen.

Celiaki är vanligare hos kvinnor än hos män, och det gäller även för många andra av de autoimmuna sjukdomarna.

Personer med exempelvis Downs och Turners syndrom har visat sig ha lättare att få autoimmuna sjukdomar, och celiaki är därför vanligare hos dem än hos andra personer.

Den som har en förstagradssläkting med celiaki, alltså förälder, syskon eller barn, har 10–15% högre risk att själv drabbas av celiaki.

Celiaki är en kronisk sjukdom, och kan inte gå över eller växa bort.

Det är vanligare att barn får diagnosen än att vuxna får den, och även om celiaki kan bryta ut när som helst i livet verkar det vanligast att det sker i unga år. Dock lever majoriteten, runt två tredjedelar av alla med celiaki, hela sina liv utan rätt diagnos.

Var finns gluten?

Gluten finns i vete, råg och korn, och olika korsningar och underarter till dessa tre sädesslag. Gluten kan användas som bindemedel och konsistensgivare i alla möjliga livsmedel. Det är därför inte ovanligt att gluten ingår som ingrediens i produkter som i övrigt inte innehåller något sädesslag, och det är därför av högsta vikt att alltid läsa ingrediensförteckningen eller fråga om innehållet i den mat du tänkt äta.

Recept och innehåll i mat förändras oftare än man tror. Kolla alltid innehållsförteckningen, även på produkter du alltid ätit, och där du ”vet” att det inte finns någon gluteninnehållande ingrediens.

De 14 vanligaste allergenerna måste alltid märkas ut så att de skiljer sig från övriga ingredienser i ingrediensförteckningen på livsmedel. Gluten, vete, korn, råg och havre finns bland dessa. Gluten finns inte naturligt i havre eller bovete, men kontamineras ofta under transport eller hantering. Välj glutenfri havre och bovete om du har celiaki.

Svenska Celiakiförbundet har tillsammans med 31 andra europeiska celiakiförbund tagit fram en gemensam och tydlig märkning: det överkorsade axet, axet, för produkter som produceras säkert, och inte innehåller mer än 20 milligram gluten per kilo, som är gränsen för glutenfritt för produkter som redovisar acceptabla nivåer av gluten.

Behandling med glutenfri kost

För närvarande är den enda behandlingen att äta en strikt glutenfri kost resten av livet. Det är svårt att på egen hand bygga upp en fullgod och näringsriktig kost utan gluten, så Svenska Celiakiförbundet rekommenderar alla med celiaki att regelbundet, minst vartannat år, besöka en kunnig dietist för råd och vägledning med den glutenfria kostbehandlingen.

Som medlem i Svenska Celiakiförbundet har du tillgång till en egen dietist att fråga om celiaki och glutenfri kost och en ombudsman som för celiakisters talan mot myndigheter och livsmedelsproducenter.

Mer information om den glutenfria kostbehandlingen hittar du här.

Om du misstänker att du eller ditt barn har celiaki bör du omgående kontakta en läkare

Tyvärr saknar många läkare idag kunskap om sjukdomen. Den genomsnittliga tiden från första symtom till diagnos har visat sig vara tio år. Läs därför gärna på om symtom och diagnos innan ert läkarbesök. Och ta gärna med Vårdprogrammet, som finns här, till ditt läkarbesök.

Läs mer om symtom vid celiaki

Läs mer om celiaki på 1177