Diagnosen ställs efter att en läkare har gjort en samlad bedömning av symtom och svar från blodprov. I vissa fall tas även biopsier från tunntarmen.

OBS!!! För att proverna ska visa rätt är det viktigt att inte utesluta gluten ur sin kost.

 

Informationen på den här sidan är en förenkling av hur en celiakiutredning ska gå till enligt ”Nationellt vårdprogram för celiaki”. Vårdprogrammet uppdaterades 2020 och riktar sig i första hand till läkare på vårdcentraler och sjukhus.

Blodprov

Det första steget i en utredning är att ta ett blodprov för att mäta halten av IgA-antikroppar mot vävnadstransglutaminas. Provet heter IgA-anti-tTG där tTG står för det engelska ordet Tissue transglutaminase = vävnadstransglutaminas.

Transglutaminas är ett enzym som finns naturligt i tarmen men som personer med celiaki bildar antikroppar mot. Det finns även andra antikroppar som bildas vid obehandlad celiaki, och som kan mätas. Antikroppar mot vävnadstransglutaminas är dock det prov som rekommenderas eftersom det har bäst tillförlitlighet.

Normalvärdet för IgA-anti-tTG kan skilja sig mellan olika sjukhus eftersom man använder olika analysmetoder. Om IgA-anti-tTG är mer än tio gånger högre än normalvärdet, vid två separata provtillfällen, kan diagnosen celiaki fastställas utan tarmbiopsi.

Exempel: Om det normala intervallet anges vara mindre är 7 U/mL talar ett värde över 70 U/mL för celiaki. Utredningen behöver då inte kompletteras med gastroskopi eftersom man då alltid har förändringar i tunntarmsslemhinnan som vid celiaki.

 

Tunntarmsbiopsi

Om tTG-antikropparna är högre än laboratoriets referensvärde för normalt (enl. exemplet ovan >7 U/mL,) men under 10 gånger förhöjda, går man vidare med att göra en gastroskopi.

Vid en gastroskopi förs en tunn slang ner via munnen för att nå tunntarmen. Därifrån tas sedan små provbitar som kan analyseras i mikroskop. Analyserna av tarmbiopsierna kan ge svar på om, och hur, skadat tarmluddet är. Det är rekommenderat att det tas 4-6 biopsier från tunntarmen och 2 från olika platser precis i början av tunntarmen (bulbus duodenum).

Patologen är den läkare som ska analysera tarmprovet och hen ska helst vara specialiserad på mag- tarmkanalens sjukdomar. Tarmluddet, eller villi, klassificeras efter Marsch-skalan. I denna är 0 = normal slemhinna och 3c = total villusatrofi, vilket betyder att tarmluddet helt har försvunnit.

 

Lågt antikroppsvärde trots celiaki

Barn under två år kan ha låga halter av antikroppar trots att de har en obehandlad celiaki. Provet bör därför tas om vid senare tillfälle. Är misstanken mycket stark om att det är celiaki kan barnet behöva genomgå en gastroskopi för att kunna ta tunntarmsbiopsier.

En annan grupp som kan ha låga halter av antikropppar mot tarnsglutaminas är de som har brist på IgA-antikroppar. Vid en sådan brist kan man inte bilda höga nivåer av antikroppar mot tTG. Det är därför viktigt att även ta reda på om patienten har en så kallade ”selektiv IgA-brist”. Är det så kan man istället se om det finns antikroppar av typen IgG mot tTG.

 

HLA-typning

I vissa fall kan det vara värdefullt att göra en så kallad HLA-typning för att se om en person har den typ som krävs för att kunna utveckla celiaki. Ett negativt HLA-test kan bekräfta att personen inte har celiaki.

 

HLA står för human leukocyte antigen och är den receptor som vita blodkroppar använder sig av när det visar upp misstänkt farliga molekyler för immunförsvarets T-celler. Grovt sett finns det två HLA-typer som är förknippade med celiaki: DQ2 och DQ8. Man kan säga att dessa är specialister på att visa upp glutenmolekyler.

 

 

OBS! HLA-typning kan aldrig ge svar på om någon har celiaki. Ungefär halva Sveriges befolkningen har HLA-typer som krävs för att kunna utveckla celiaki men endast ett fåtal utvecklar sjukdomen.

 

 

Glutenprovokation

Om den som utreds för celiaki redan har slutat äta gluten finns möjligheten att göra en ”glutenprovokation”. Den innebär att man åter börjar äta 6 gram gluten om dagen (motsvarande tre brödskivor vitt bröd) och regelbundet lämnar nya prover för att mäta IgA-anti-tTG.

 

 

Källa: Nationellt vårdprogram för celiaki

 


Läs mer om symtom vid celiaki här

Läs mer om celiaki på 1177

Läs gärna mer om diagnos i det nya vårdprogrammet för celiaki genom att klicka på bilden nedan.