HITTA CELIAKI -RIKTLINJER FINNS

TEXT JENNY RYLTENIUS FOTO GETTY IMAGES

Det nationella vårdprogrammet för celiaki uppdaterades i januari i år. I de nya riktlinjerna är det tydligare än i de tidigare
(från 2013) vilka symtom som bör leda till att sjukvården erbjuder provtagning med ”serologiska markörer” för att
kunna utesluta celiaki. Man nämner till exempel förstagradssläkting med celiaki.
Förr förknippades celiaki framförallt allt med diarré, magont och undernäring.  Numera vet man att celiaki kan ge en
rad andra symtom. I Nationellt vårdprogram för celiaki finns tabellen nedan över grupperna som utreds för celiaki.

SYMTOM, MANIFESTATIONER OCH TILLSTÅND SOM INGER MISSTANKE OM CELIAKI

GASTROINTESTINALA SYMTOM
Diarré, Buksmärta, Uppblåst buk, Kronisk svårbehandlad förstoppning, Illamående/kräkningar
EXTRAINTESTINALA SYMTOM
Viktnedgång, tillväxtpåverkan, Sen pubertet, utebliven menstruation, Bristtillstånd, bl a järn, folsyra, B12, kalcium, zink, Påverkad benmineralisering/osteoporos/återkommande frakturer, Emaljdefekter, Kronisk trötthet/depression
Dermatitis herpetiformis, Avvikande leverprover, Aftösa sår i munnen, Neuropati, Artralgier, Ofrivillig barnlöshet
SPECIFIKA TILLSTÅND (RISKGRUPPER)
Förstagradssläkting med celiaki, Autoimmun sjukdom (typ 1-diabetes, thyroidea- eller leversjukdom), Mikroskopisk kolit, Downs, Turners eller Williams syndrom, Selektiv lgA-brist.

SCREENING

Vad är rimligt att förvänta sig att sjukvården gör om man tror att man själv eller en anhörig har celiaki? Det första steget i en celiakiutredning är analys av blodprov (serologiska markörer). Lite slarvigt kallat celiakiprover men
korrekt uttryck IgA-antikroppar mot transglutaminas. Förkortat IgA-anti-tTg.
Det anses tillräckligt att ställa diagnosen om antikroppsnivåerna är mycket förhöjda. Vad är då mycket förhöjda antikroppsnivåer? Det är om IgA-anti-tTG-nivåerna är tiofaldigt förhöjda jämfört med övre normalvärde. Var det övre normalvärdet ligger varierar mellan olika sjukhuslaboratorier, beroende på vilken analysmetod som används. Om exempelvis normalvärdet ska ligga under 7 U/mL är ett värde på 70 U/mL eller högre tecken på celiaki.
Den som äter gluten och har normala nivåer av antikroppar har högst troligt inte celiaki. Utredningen behöver då inte fortsätta. Men det kan finnas undantag. Till exempel kan barn under två år med celiaki i början ha falskt negativa värden av IgA-anti-tTG. Provet kan då tas om vid ett senare tillfälle om inte barnet är undernärt och misstanken om celiaki är stark. Då kan gastroskopi behöva göras för att analysera tunntarmen. En annan orsak till
falskt negativt svar är att man tar immunsänkande mediciner. Ett tredje är om man har så kallad selektiv IgA-brist vilket i sig kan ge falskt negativt antikroppsvärde. Den som har selektiv IgA-brist, och samtidigt visar andra tecken på celiaki, kan behöva genomgå tunntarmsbiopsi även när antikroppsprovet är negativt. Därför ingår alltid förutom antikroppsprovet mot transglutaminas även en analys av IgA vid det första blodprovstagningstillfället.

I vårdprogrammet tar man även upp problemet att de som söker för celiaiki har påbörjat en glutenfri kost innan kontakt med sjukvården. Då kan IgA-anti-tTG ha normaliserats. En väg är då att se om personen har de anlag
som krävs för att utveckla celiaki, så kallad HLA-typning. Är personen bärare av HLA DQ2 eller DQ8 är det lämpligt att göra en glutenprovokation eftersom det då finns en teoretisk risk att kunna utveckla celiaki. Vid en  Glutenprovokation får man under kontrollerade former börja äta små mängder gluten och sedan göra om provet.

För den som är intresserad finns mer att läsa i själva vårdprogrammet. Det ligger under fliken  ”Om celiaki”.

Sammanfattningsvis baseras diagnosen på en sammanvägning av kliniska tecken, serologiska markörer och i vissa fall bedömning av biopsi från tunntarm och bestämning av HLA-typ (DQ2 och DQ8).

NATIONELLA VÅRDPROGRAMMET FÖR CELIAKI

Vårdprogrammet är framtaget av Svenska föreningen för pediatrisk gastroenterologi, hepatologi och nutrition (SPGHN), Svensk gastroenterologisk förening (SGF) och Svensk förening för allmänmedicin (SFAM). Vårdprogrammet bygger på internationella rekommendationer men har anpassats till svenska förutsättningar och vänder sig främst till allmänläkare, barnläkare, gastroenterologer och personal inom barn- och skolhälsovård.
Det är även avsett att vara till hjälp för att organisera vården.


Läs gärna artikeln om familjen som fick kämpa för att testa familjemedlemmar

Läs mer om celiaki på 1177