CeliakiForum nr 2 2015

Sjukhus följer riktlinjer för barn

En ny kartläggning visar att barn med celiaki diagnostiseras på ett säkert sätt. Kliniker från norr till söder följer det nationella vårdprogrammet för barn med celiaki som introducerades 2012.

En stor förändring i det nya vårdprogrammet var att diagnostiken – sättet läkarna tar reda på om ett barn har celiaki – nu även kan ske genom enbart blodprover. Tidigare vårdprogram har förespråkat tarmbiopsier för att säkerställa diagnosen.

– Vår undersökning visar att ingen har kvar tre-biopsi förfarandet som rutin längre. Jämfört med mätningen 2004 ser vi en liknande trend som i övriga Europa nämligen att diagnostiken bygger på blodprovsanalyser och mindre på biopsi, säger Anna Myleus.

En förklaring till detta är att blodprovsanalyserna har förfinats och förbättrats.

När det gäller hur biopsierna tas förespråkas endoskopi i det nationella vårdprogrammet. Vid endoskopi, tillskillnad från kapselbiopsi, kan prover tas från flera ställen i tunntarmen. På så vis minskar risken att undersökningen ger ett falskt negativt svar. Det vill säga att just det ställe provet tas i från visar en frisk slemhinna medan den på andra ställen i tarmen är skadad. Kartläggningen som nu gjorts visar att alla kliniker har endoskopi som förstahandsalternativ. Vid 7 av 36 kliniker används ibland kapselbiopsi.

Av kommentarerna framkom att kapselbiopsier görs allt mer sällan. När det görs är det framförallt på yngre barn eftersom de ofta har en mer utbredd slemhinneskada och risken för falskt negativt svar är mindre, säger Anna Myleus, läkare och celiakiforskare, som analyserat resultaten.

En annan positiv slutsats är att celiaki hos barn handläggs av barnläkare, främst barnläkare med gastroinriktning. Av de tillfrågade klinikerna svarar 86 procent att celiakidiagnosen ställs av en barngastroenterolog. I de fall diagnosen ställs av en allmänläkare i primärvården remitteras barnen till barnkliniken.

– Det är glädjande att primärvården slussar vidare patienterna och att diagnostiken inte har förflyttats till primärvården trots införandet av biopsifri diagnostik, säger Anna Myleus.

Enkäten handlar också om hur barn med celiaki följs upp. Resultaten från den delen är ännu inte färdiganalyserade. Det Anna Myleus kan berätta så här långt är att det generellt sett ser väldigt bra ut, men att det skiljer sig mycket hur barnen följs mellan olika kliniker. CeliakiForum kommer att följa resultatet av den mer ingående analysen.

Text: Jenny Ryltenius

FAKTA KARTLÄGGNINGEN

Kartläggningen är gjord av Barnläkarföreningens arbetsgrupp för celiaki och bygger på enkätsvar från svenska barn- och ungdomskliniker/mottagningar som utför tunntarmsbiopsier via gastroskopi eller peroral kapsel (kapselbiopsi).

FAKTA: NUVARANDE VÅRDPROGRAM FÖR BARN

Riktlinjerna i det Nationella Vårdprogrammet för barn med celiaki säger att barn inte behöver genomgå tarmbiopsi om de uppfyller följande kriterier:

  • Har transglutaminasantikroppar som är högre än 10 gånger gränsen för normalvärdet.
  • Har symtom på celiaki
  • Har genetisk förutsättning för celiaki, dvs är bärare av någon av generna
  • Har positiva endomysieantikroppar.

De barn som inte uppfyller alla kriterierna men där det ändå finns skäl att misstänka celiaki får genomgå en tarmbiopsi.